Lidingöloppet blev en helt ny upplevelse. Tuffare och jobbigare än väntat…

Vi tar det från början. Under fredagen anlände vi till Lidingö. På eftermiddagen gav vi oss ut för att testa löpsteget och spåren. Vi spang från 11km till 20km på banan. Kroppen kändes riktigt pigg, men höften kändes inte alls bra. Det högg i varje steg. Troligtvis är musklerna runt omkring höften lite inflammerade. Så efteråt var det bara att dra på allt möjligt som djävulsbalsam och voltaren. En start var inte alldeles självklar då ett läger även väntade 2 dar efter loppet.

Men höften kändes bättre på lördag morgon, så jag bestämde mig för att köra och inte tänka så mycket mer på höften.

Start -10km
Starten gick och jag fick en kanonstart ut från grönsta gärde. Jag har tidigare bara sprungit Lilla Lidingöloppet och mil-loppet som junior. Då brukar det vara trångt och hetsigt ut från start, så jag tänkte springa på i början. Som sagt så fick jag en bra start och efter 100meter kollade jag åt sidorna och såg endast Kenyanen Korir(som vann loppet) vid min sida. Jag var alltså först ett tag, kanske osmart men samtidigt lite kul. Första kilometern drogs jag med i deras fart och låg 4:a efter 500meter och 10:a efter 1km. Första kilometern sprang jag på 3.15. Efter det försökte jag lugna ner mig och hitta ett bra tempo. Första 5-6 kilometerna gick bra och jag hade ett högt och bra tempo. Men efter 7-8kilometer började jag känna mig trött utav den höga farten och fick lugna ner mig ytterligare. I och med min hårda öppning så kom det hela tiden folk backifrån och sprang förbi mig. Vid passeringen vid ca 10km hade jag ca 37minuter. Vilket var en bra och fin öppning. Roligaste sträckan på hela loppet var runt 8km då vi sprang vid vattnet vid Lidingövallen. Mycket folk vid sidan av spåret och grym stämmning.

10km-20km
Folk fortsatte springa om mig, men efter 15km kom jag in i ett gäng som höll mitt tempo. Kan tänka mig att jag låg runt placering 70-90 då. Efter att ha passerat milen kände jag mig piggare igen och kunde springa på skapligt. Men runt 13km fick jag en svacka igen och hade det tungt ett tag. Det var även lite psykist tungt då det var mer än hälften kvar. Men runt 15km gick det bra igen ett tag. Men sedan under det sista 5km in mot Grönsta började jag bli riktigt sliten i de korta uppför och nerförsbackarna. Jag passerade 15km under 57minuter, vilket var bra. När jag kom in på Grönsta efter ca 20.5km hade jag 1.19 på klockan. Så andra milen gick på ca 40min.

20km-Mål
Jag hade ganska gott om tid på mig att klara mitt mål på 2 timmar när jag skulle ut på sista milen. Efter 10-15km trodde jag att jag skulle klara tiden. Men nu började jag bli riktigt sliten. Med 9km kvar började det hugga i både framsida lår, höft och ljumskar. Samtidigt som tiden började rinna iväg. Med 7km kvar var tiden inte lika viktigt längre. Nu handlande det mesta om att överhuvudtaget ta sig i mål. Benen var tyngre än någonsin och framsida lår krampade rejält. Helst hade jag vid 5km kvar bara velat lägga mig på backen..! Men jag krigade på och staplade framåt, nu var det tungt som satan. Km-tiderna tickade över 4.30 och jag såg att det skulle bli enormt tufft att klara 2 timmar. Men som sagt var jag i detta läge nöjd om jag överhuvudtaget skulle komma i mål. Mellan 24-28km var de längsta kilometerna jag någonsin sprungit. Med 2 kilometer kvar kunde man se ljuset i tunneln och att kunna nå målet. Men tiden tickade väldigt fort… sista kilometern var det bara att ge järnet trots krampande betongben. På något vis lyckades jag avsluta med ca 3.30 på sista kilometern. Men klockan stannade på 2.00.45 och nu i efterhand har jag sett att detta ledde till en 109 plats.

Nöjd, men ändå inte
När man kom i mål var man nöjd att genomfört loppet. Men man tänkte direkt: “Det här var första och sista gången” och “aldrig mer”. Benen hade totalt packat ihop efter målgång och det tog mer än 20 minuter att ta sig från målet bort till klädpåsarna ca 200 meter bort. Efter loppet var man som sagt inte sugen på att göra om det. Men nu nån dag efteråt börjar man bli lite småsugen igen 😉 Jag är hyfsat nöjd med loppet. Det var en helt okej tid för att vara första gången. Det var ju trots allt bara 45 sekunder från mitt mål, men samtidigt är man ju inte nöjd när man inte nått målet. Men sista milen var tufft, mycket tuffare än jag förväntat mig… nästa gång är jag mer rutinerad och då är det under 2h som gäller. 🙂

Tid: 2.00.45
Placering: 109:a
Medelpuls: 183 bpm
Maxpuls:
1:milen:
15km
2:a milen: