Siktar om mot ny säsong

Hej,

Våren är här, tiden går fort. Som alltid. Jag är i uppstartsfasen inför en ny säsong. Jag tycker det känns kul och jag är motiverad. Visst känns det långt till vinter och tävlingssäsong, många träningspass ska genomföras innan dess. Men som sagt tiden går fort och snart är det vintern igen. Så det gäller att ta vara på alla träningspass och sommaren.

För mig känns en fortsatt satsning självklar. När jag summerar säsongen är jag nöjd med vad jag åstadkommit, nöjd med att den träning jag gjort under året utvecklar mig, jag är nöjd att jag går framåt som skidskytt.

Jag har gjort bra resultat, resultat jag kan känna mig nöjd med. Bland annat 11:e & 12:e placeringar på IBU Cup och SM Guld + Brons på SM samt 7:a på Militär VM i längd 15 km (1:03 bakom segrande Dario Cologna, tillika Olympisk mästare).

Den fysiska kapaciteten är bra i sina bästa stunder och jag matchar åkare som gör fina resultat i världscup. Under Militär VM fick jag mäta mig med några utav dem och jag fick ett kvitto på att den fysiska kapaciteten är bra. Åkare som Rastorgujevs med pallplaceringar på världscup och Guld på EM var några sekunder före. Bulgaren Iliev som var snabbast av alla på EM (där jag hade en åktid kring 35:e plats) var 30, 40-talet sekunder bakom.

Ett annat längdskidlopp jag tar med mig från säsongen är Skandinavisk /Sverige Cup i Piteå. Där gjorde jag ett stabilt lopp som egentligen bara var en del i uppladdningen till  andra skidskyttelopp. Där stod jag mig bra mot den svenska toppen dvs världscupåkarna som var på plats. Man kan vrida och vända på resultatlistor hur mycket som helst och analysera dem till sin fördel. Men det som är gemensamt för gånger jag lyckas, förutom kroppen, är att materialet funkat bra!

Det är inte lätt med materialet, speciellt när resurserna är lite för små som tex på IBU-cup (i förhållande mot de bästa nationerna). Jag kan inte låta bli att spekulera hur det skulle gå om jag fick åka ett internationellt skidskyttelopp med riktigt vassa skidor…

En ny säsong står som sagt för dörren.  Jag har utvärderat och funderat på vad jag gjort bra samt vad jag skulle kunna göra bättre. Lite sånt fix har det blivit nu under April/Maj.

Jag passar även på att uppdatera med just ett inlägg här på hemsidan. Det har inte varit så hög frekvens på inläggen här. Kortare inlägg och uppdatering om hur det går finns det i och för sig på min facebooksida, den uppdaterar jag mer frekvent.

Sedan sist jag uppdaterade hemsidan, har jag som tidigare nämnt bland annat tävlat i Militär VM i Hochfilzen. Men även tävlingar i form IBU-cup i Ryssland, SM i Hede och Fjälltopploppet under sluttampen av säsongen.

På väg hem från Ryssland började jag plita ner lite text. Början till ett inlägg på hemsidan, men skrev inte riktigt klart och därefter kändes inlägget oaktuellt. Men hade en del tankar och känslor från tävlingarna där. En viss frustration kan man utläsa mellan raderna… också en anledning till att det förblev opublicerat. Så här skrev jag då:

Är på resande fot tillbaka från IBU-cup finaler i Ryssland. 2 tävlingar i Uvat och 3 tävlingar i Khanty-Mansisk. Resan dit var extrem. Åkte hemifrån 6.15 på förra tisdagen och var framme på hotellet i Ryssland vid 16-tiden på onsdagen (+4 timmars tidsskillnad). Alltså 30 timmars resande och natten spenderades på flyg + buss.

Till tävlingarna var Ryssarna rejält formtoppade och åkte ifrån alla med tidsavstånd som man inte trodde var möjligt. Eller rättare sagt inte ska vara möjligt. Det är inte speciellt roligt att tävla mot dem. Vet man att dem bästa(värsta) Ryssarna är med i startlistan, så vet man också att vinna loppet är utom räckhåll. Vi andra tävlar om andra platsen. Det är inte kul att veta på förhand.

För egen del var kroppen helt ur slag. Antingen resan som satte sina spår eller något annat som spökade i kroppen. Sjukt märklig känsla och var inte ens i närhet av min egen nivå. Därmed ännu längre från toppstriden. Slutade på plats 42 och 41 på respektive distans och sprint.

I Khanty-Mansisk var det premiär för en helt ny tävlingsform, supersprint. Kval med 2 skytten och final för de 30 bästa med 4 skytten och masstart. Såg fram emot en spännande tävling och goda förhoppning med en bra skytteform. Strax innan start slog vädret om och det blåste rejäla byiga vindar. Min tävling blev alltför kort och alldeles för svår när vinden piskade rejält i båda mina skytte och jag fick rundor i båda skytterna.

Men fick sedan revansch på nästkommande sprint på 10km. Med 0-0 i skytte tog jag en fin 12:e plats. Lite krut fattades fortfarande i kroppen, men nöjd med loppet. Efterföljande Jaktstart var bra till genomförandet tyckte jag med 0-1-1-1 i skytte. Helst någon träff till såklart för att känna sig nöjd med skyttet, men kroppen var bättre och i normalt slag igen. Dock föll jag tillbaka till en 20:e plats. Materialet var inte konkurrenskraftigt denna dag och har egentligen inte varit det under hela Rysslandsturnén. Snarare riktigt bedrövliga. Även fast jag inte vill skriva det, så gör jag det Och ska jag titta tillbaka på hela säsongen och utvärdera, trots att det är några lopp kvar, så har materialet varit långt ifrån konkurrenskraftigt. 

På Internationell nivå räcker det inte materialet helt enkelt inte till. Dels är det min egen uppgift att se till att materialet är topp. Att testa och leta material som fungerar. Men det är svårt och mycket ligger utanför min makt. Jag kan inte påverka allt gällande skidorna. Jag skulle vilja påverka mer och lägga mer tid på materialet. För det är ändå så pass avgörande.

För en tid sedan postade Johan Olsson ett inlägg på Instagram (se inlägget här!) där han beskrev skidornas betydelse. Det blir stora tidsmarginaler på några få procent. En sådan tidsmarginal tar väldigt mycket kraft och träningstid för förbättra fysiskt. Att ha snabba skidor är ett relativt snabbt sätt att förbättra prestationen under ett lopp. Men som sagt tar det även tid att hitta skidor.

Smått börjar jag utvärdera denna säsongen och funderar på hur jag ska kunna göra bättre resultat nästa år (SM och Militär VM är kvar). Att hitta material kommer vara högt prioriterat, helst ska det inte gå ut över träningen. Men man kan inte göra resultat när dem andra glider ifrån i utförsbackarna och man ska åka ikapp eller helst förbi dem uppför.

Det blir frustrerande när det sker allt för ofta. Jag kan inte minnas att jag glidit om någon denna säsongen på en internationell tävling, men jag kan minnas att jag blivit ifrån åkt i utförsbackarna, tyvärr.

För att förtydliga är skidmärket jag åker på enormt bra och mina skidor är också bra. Men vi tävlar mot de åkare som har de allra bästa skidorna som går att få tag i. De skidorna är extremt bra. Det är svårt att mäta sig med dem, men ett måste för att kunna konkurrera på samma nivå. Det är också många parametrar som gör att man inte “träffar rätt”. Skidor (spann, hårdhet, belag), slipar, strukturer, valla, you name it. Sen såklart jag som står på skidorna också. Hur som helst så har jag jobb att göra på den fronten. Jag har inte råd att ytterligare en säsong förlora massa sekunder mot mina konkurrenter tävling efter tävling, när man lägger ner så enormt mycket tid på idrotten. Och ja, det är stundtals sjukt frustrerande.

Sedan angående doping, så kom nyheten senare (i April) att IBU (internationella skidskytteförbundet) misstänks dolt 65 dopingfall?! Läs här. Förklarar ett och annat som egentligen är uppenbart kan man tycka. Inte minst blev jag också rätt misstänksam under Rysslandsresa…

Hur som helst är siktet inställt framåt och uppåt för mig!

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till personer och företag som bidrar till min skidskyttesatsning!

SM guld

Toblach (!) -> Sollefteå

Hej,

Från måndag vecka 41 och 10 dagar framåt bedrev jag tillsammans med Militärlandslag inom skidskytte, längdskidor och skidorientering träningsläger i Toblach i norra Italien.

Det var 10 riktigt fina dagar. Toblach är ett favoritställe med episkt fin natur och väldigt bra träningsmöjligheter. Ett ställe jag gärna besöker om och om igen. I träningsväg mest rullskidor, löpning och skidgång. De flesta hårda passen på rullskidor och något hårt pass med löpning uppför Dolomiternas bergstoppar. Träningen går fint och jag känner mig stark. Skyttet börjar också stabilisera sig i både träffprocent och hastighet.

Detta fortsätter jag träna på under denna vecka, då det är landslagssamling i Sollefteå. Även sista barmarkslägret för denna träningssommar och höst.

Nedan lite bilder från distanspass i Toblach:

VIRB Picture

VIRB Picture

VIRB Picture

VIRB Picture

VIRB Picture

VIRB Picture

VIRB Picture

VIRB Picture

VIRB Picture

VIRB Picture

VIRB Picture

VIRB Picture

20161003_113354-01

 

screenshot_2016-09-29-22-31-47-01

fb_img_1475748904472

screenshot_2016-10-03-14-21-20-01

 

Tack för ett fint läger ledare och aktiva!

Vi hörs!

Rullskidskytte SM

SM i Torsby

Föregående helg avgjordes Rullskidskytte-SM i Torsby. SM resultaten för mig blev en 4:e plats i Sprint (5:a i tävlingen, då Martin Eng, Norge blev 3:a) och 5:a i Jaktstart. Vid sprinten fattades 1,2 sekunder till Bronsmedaljen som Fredrik Lindström knep.

Stabilt lopp. Skytteresultat 0+1, det är bra jämfört mot vad jag presterade i vintras på skyttevallen. Skyttet har varit bra under sommaren och lyfts ett snäpp så det var ett bra kvitto att även genomföra det bra i skarpt läge.

Dock tog jag god tid på i skyttet. Kanske lite för mycket. Men planen var att träffa och göra ett stabilt lopp. Under jaktstarten fortsatte sköt jag 0+0 i ligg och var som bäst uppe på en 2:a plats, men med 2+1 i stå tappade jag till den slutliga 5:e platsen. Även detta ett stabilt lopp. Dock hade jag hoppats på mer tryck i benen under båda, men det får komma till vintern.

11921859_1052052444814166_5675649542150397450_n

Foto: skidskytte.se

Östersund

Inför SM lättade vi något på träningen. Men nu är vi åter till det normala. I alla fall om man frågar en skidskytt. Kanske inte så normal vardag för de flesta andra.. Idag har jag i alla fall tränat 2.20h A1-A2 Rullskidor klassiskt och nyligen kommit hem från ett skatepass och därefter 8st 10minuters intervaller på rullskidbanan här i Östersund.

Maxtest

Denna vecka genomför vi tester på vintersportcentrum. Jag körde i tisdags. Resultatet var bättre än i våras. Vore konstigt om så inte var fallet. Testet var bra, men inte det bästa jag gjort. Gjorde ett test som var snäppet bättre förra hösten. Men ändå nöjd. Men drar inte allt för stora växlar av testresultaten. Ett skidlopp är ändå rätt annorlunda då man ska åka en given sträcka så snabbt så möjligt. Jämfört med ett test då man i en given hastighet ska åka så länge som möjligt. Men en bra indikator.

Träningen resten av veckan

Imorgon blir det långpass på 4,5 timme samt styrka. På lördag RK (Rullskidor Klassiskt)  A2 och intervaller RF (Rullskidor Fristil). På söndag RF A2 50km och SKI-erg 10 x 1000 meter. Haka gärna på om ni är i Östersund :)

/SH

 

Fortsatt samarbete med Idre Fjäll!

Samarbeten med företag och stöttning från dem skapar förutsättningar att satsa hårt på idrotten. Idre Fjäll har jag samarbetat med förut och nu fortsätter dem stötta mig i min satsning. Det gillar jag och såhär beskriver jag Idre Fjäll på deras hemsida:

Att i princip vuxit upp på Idre Fjäll har för mig bidragit stort till mitt idrottsintresse och att jag fortfarande satsar hårt på idrotten. Idre fjäll är en komplett träningsanläggning i allmänhet och längdskidor/skidskytte i synnerhet, sommar som vinter. Löpning på fjället, tillgång till gym, långa intervallbackar för rullskidor och skidgång samt såklart den nya rullskidbana gör det till en perfekt träningsanläggning. Vintertid är Idre Fjäll om möjligt ännu vassare med fina skidspår både för hårda intervallpass och längre sköna distanspass.”

Såklart kommer jag med dessa träningsmöjligheter som Idre Fjäll erbjuder tillbringa många träningsveckor där i sommar!

Dagens träning har bestått av ett fyspass i form av ett längre rullskidpass skate samt ett skyttepass som innehöll skyttetester. Imorgon blir det återigen dubbla pass.

/ Simon

Löpning & skytte

“Östersundsväder” idag var det när man vaknade upp, dvs blåst, regn och några enstaka varmgrader. Inledde helgen med ett pass löpning med Peppe över 2 timmar. Vi kommande även. Andra gången sedan säsongen jag körde skytte med puls. Annars har det hittills bara varit rena skyttepass. Jag blandade och gav i skytte 0-serier följdes upp med sämre serier.
 
Mellan passen har jag följt Giro d´ Italia rätt mycket. Även idag. Intressant med så många lopp på kort tid. Dem kör hårt! Med tänkte på Girot så tänkte jag tipsa om en dokumentär som gick på SVT i veckan. Den handlade om Lance Armstrong, troligtvis idrottshistoriens största bedragare. Tragisk människa, som förutom att fuska gick bakom ryggen på sina vänner. Tidigare hade jag en bild av honom som en stor idrottsman, men så var tydligen inte fallet. Men sevärd dokumentär! Se den här.
 
Sådant band köpte man en gång i tiden.

Imorgon väntar vilodag. Välbehövligt då jag känt mig lite sliten de senaste dagarna. Då även denna vecka bestod av ganska precis 20 timmars träning.

/ SH

Tack!

Försäsongsträningen inför kommande säsong är fortfarande i startfasen. För mig har det gått lite knackigt med en förkylning som har spökat. Men har idag tagit upp träningen igen med ett pass rullskidor på fysikfronten. Skyttet störs inte av förkylning, utan genomförs varje dag.

Som rubriken antyder så skulle jag vilja rikta ett tack till de som stöttat mig under föregående säsong. Samarbetspartners/sponsorer och klubbar men även familj och vänner! Tack.

Men redan nu blickar jag framåt mot nästa säsong samt framtida säsonger. Målen är satta och även träningsplanen. Föregående säsong gav mersmak och jag tog några kliv framåt till att bli en bättre skidskytt. Inte så konstigt kanske, då det egentligen var den första säsongen jag varit skidskytt framför längdåkare. Första året med rejäl mängd skytteträning. Det känns bra inför kommande säsonger att jag fortfarande kan utveckla så mycket. Så det långsiktiga målet är givet, OS 2018.

Jag kommer under året nu tillhöra Skidskytteförbundets träningsgrupp som dem kallar “Team 2019″ samt träna med det militära landslaget. Det är bra. Men viss besvikelse måste jag medge att jag känner att inte fått en plats i A-laget träningsgrupp. Det hade känns som ett naturligt steg framåt i rätt riktning för snabbare nå världstoppen. Med tanke på den nivån man tävlat på under vintern samt den utvecklingspotential som jag själv känner att jag har. Men trots besvikelse är det fortfarande jag själv som ska göra det stora jobbet. Så utöver verksamheten med team 2019 och militära laget, kommer jag försöka skaffa mig de förutsättningar jag saknar för att nå toppen.  Detta med hjälp av samarbetspartners och lite olika projekt. Nu ska allt vässas till ytterligare och de är 100% som gäller. Det är det krävs (vilket alla inte verkar förstå) för att kunna slå Fourcade med flera. Så håll utkik här! Ska för övrigt försöka “blogga”/uppdatera hemsidan ännu oftare.

Tack ännu en gång ni som stöttar mig!

Framåt, Uppåt!

/Simon

SM Östersund

Skidskyttesäsongen är nu till ända efter helgens SM-tävlingar i Östersund. För mig blev det en 7:e plats i sprinten. Med 2+2 bom i protokollet. Lindström vann före Bergman. Åkningen var okej men 4 bom är för mycket. Det krävs mer träff för att kunna slåss om pallplatser. Dock så är pallplatser inom räckhåll om man skulle skjuta bättre. Man blir lite frustrerad att man inte sätter skotten, men samtidigt kan man välja att se det positivt att man kan vara högre upp i listan “bara” genom att träffa något skott till. 

Efterföljande jaktstart gick inte lika bra skidåkningsmässigt men skyttet höll jag ihop skapligt med 3 bom(1 i vadera skjutning) fram till sista skjutning då jag drog på mig ytterligare 3 bom och tappade nån placering och åkte i mål som 10:a. 
C. Eriksson och jag synar snön efter incident inför liggande skyttet. 
Helgen avslutades med stafett. Tobbe Arwidson, jag och Jakob Börjesson körde för Lima. Iår slutade vi 5:a, ett okej resultat. Jakob åkte bra i “comebacken” men jag och Tobbe gjorde inga bra sträckor utan sköt rundor båda två. Det var inte förstörde såklart våra möjligheter till medalj.

Resultat från helgen här:

Till helgen kör jag fjälltopploppet och efter det är säsongen helt slut och avstampet mot nästa tar vid.
/ Simon

Militär VM

Under veckan har Militär VM gått av stapeln i norra Finland. Närmare bestämt Sodankylä ca 10 mil norr om Rovaniemi. En sprinttävling och en patrulltävling stod på mitt tävlingsprogram.
Sprinten vart en rejäl besvikelse då jag inte lyckades hålla ihop skyttet. Jag sköt 3+2 bom. Något luriga förhållanden var det, men skjutresultatet borde varit bättre. Fick skruva under liggserien då jag inlett med bommar, förmodligen hade träffbilden flyttats lite efter andra vindförhållanden än under inskjutningen. Åkningen kändes okej, men inte riktigt bra. Men fick ändå men mig lite positiva vibbar från loppet då ryssen Loginov och Storebror Fourcade gick ut på sitt spurtvarv respektive sitt andra varv ca 10 sekunder innan jag startade. Jag kunde köra ikapp Loginov och kunde ligga i rygg hela första varvet förvånandsvärt lätt, Fourcade fick släppa. Men sedan tror jag mina bommar och varv i rundan sänkte min åkfart.
Patrullen såg däremot ut att bli en roligare historia. Vi låg med bra under hela loppet som är 25 kilometer och innehåller ett skyttemoment efter 20 km där 3 av de 4 i laget har 3 skott på sig att få ner en prick. Vid varje miss blir det en tilläggsminut. Vårat lag bestod av skyttarna Christoffer Eriksson, Jag själv, Gustav Eriksson och patrullchef Rasmus Hörnfeldt. Vi alla satte våra skott vid skyttemomentet och när alla lag hade gått i mål var vi trea! Efter ca 30-40år väntan såg det plötsligt ut som att Sverige äntligen skulle få medalj i herrarnas Patrulltävling igen. Men efter jurymöten beslutades det att vi fick en tilläggsminut efter en förselse som skjutbanechefen snappat upp. Alla i vårat lag hade inte intagit liggande skjutställning innan första skotten gick. En regel vi inte var medvetna om. Väldigt tråkigt, så hamnade vi på en 5:e plats istället. Väldigt surt. Extra surt var det att det bara fattades 6 sekunder till bronset trots vårt tillägg. Så det blev ett tråkigt och väldigt surt slut på ett bra genomfört lopp. För egen del får jag ta med mig att det kändes bra genom hela loppet och att jag var pigg. Men såklart hade man velat haft den där medaljen och att man missade den är det man kommer att minnas. Men det kommer förhoppningsvis en ny chans. Nästa Militär VM går i Boden och då skulle det passa bra att ta revansch!
Annars var det trevligt i Finland. Härligt gäng, bra arrangemang och ett vinterväder man inte upplevt på hela vintern. 
Nu närmast väntar SM här i Östersund. Jag är taggad. 
Stående skytte i sprinttävlingen.
Starten i Patrulltävlingen.
Simon